NORWENTURE 
DEL 2016 

Text & Bild: Rebecca Gylling och Julia Karlsson

Läs om

Om du trycker på linken här under så kan du läsa om vårt äventyr i Nord Norge.
Om du trycker på linken här under så kan du läsa om hur det är att jobba i Nord Norge och med Aras Helse!
Om du trycker på linken här så kan du läsa lite om vem vi, Rebecca & Julia är.
Visa mer
 

Vårt äventyr

Jag älskar att resa, men jag tycker om att kombinera resan med ett projekt, då blir det mer givande och man får kontakt med lokala människor på ett annat sätt. Därför tycker jag att det har varit fantastiskt att resa till Nord-Norge om sommaren med Aras Helse.
 
Det är de höga bergen som får mig att längta till Nord-Norge. Man kan när som helst ta sig en halvtimmes promenad på en liten stig och så har utsikten mitt i allt total förändrats, så att man ser den uppifrån. Det är lite som att flyga i ett flygplan. Du kan stå vid ett 30 meters stup och tänka "undrar vad som händer om jag tar ett steg fram", men du har full kontroll och du faller inte. Utsikten är så fin att du bara måst ta en bild, kanske en selfie, som ser ut som en dödsrisk men som egentligen e helt chill. Jepps, de nog de höga bergen som jag längtar till.


 

Den här sommaren fick jag och Becca ett erbjudande av Aras Helse om att resa till Mo i Rana och jobba tillsammans. Vi hade önskat att arbeta på samma ställe den här sommaren för att man då kan äventyra tillsammans. Förra året jobbade vi nära varandra i Nord-Norge men på två små olika ställen, Dønna och Nesna. 

Nu ska vi berätta om den andra delen som är ett projekt i samarbete med bemanningsföretaget Aras helse. Dessutom fick vi möjligheten att resa runt i Nord-Norge i två underbara veckor för att uppleva Lofoten och andra ställen!

WIDERØE DASH 800 - MINSTA PLANET

Jag kom söderifrån och Becca kom norrifrån och vi skulle ses i Bodø. Såklart hade min telefon gått sönder just innan, så vi kunde int kontakta varandra. Vi hade beställt ett flyg från Bodø till Tromsø, så vi hoppades på att ses i tid i Bodø. 
Jag satt mig på det lilla flyget och vi skulle mellanlanda på tre - fyra ställen innan vår slut destination. När vi ha åkt en halvtimme eller så, så stiger en glad Becca på det samma flygplanet som jag, en dag innan planlagt! 

I Tromsø hade vi ingenstans att sova, så vi tänkte att vi för en gångs skull tar in på hotell. Vi checkade in oss på ett billigt ganska nära centrum. Klockan var 12 om natten och vi längtade efter hotellsängarna. Men när vi öppnade dörren låg det en stor man med alla sina saker i vårt rum och snarkade. Rummet hade blivit dubbelbokat och som kompensation fick vi ett lyx hotellrum! På vägen hade vi mött två frusna spanjorer som vi tänkte bjuda in hos oss, men vi hitta dom ingenstans igen.

 

Under vårt nordliga äventyr hade vi lite tur med oss också. Vi hade inget ställe planerat för övernattning då vi landade i Svolvær klockan 23 den 16 augusti.

Under flygresan råkade vi sitta brevid en jämnårig som var på väg hem ända från mitten av Nordsjön där han hade arbetat Offshore på en oljeplatform. Han frågade var vi skulle övernatta, och vi berättade att vi just har köpt ett nytt grönt tält som blir helt perfekt.

Men kylan stack till ansiktet på flygplatsen och kompisen som vi just hade träffat föreslog att vi skulle sova i hans gästrum. Så vi hoppade in i taxin. På hans bakgård såg vi på månen som var lika stor som himlen skymtade fram ovanför bergstopparna och det var så snyggt!

På morgonen när vi vaknade i Svolvær sken solen som den int ha gjort i norra Norge på hela sommaren! Vi dukade fram frukosten på terassen och efter det drog vi ut till havs! 40 knops båt mot Trollfjord hållet. Sommar säsongen höll på att dra mot sitt slut men på en liten ö så hade ett café ännu öppet. Där åt vi de godaste våfflorna vi någonsin ätit (Våffla finns över ALLT i Norge).

Under de följande dagarna klättrade vi upp på olika bergstoppar. Om ni någon gång besöker Svolvær så är de populäraste Svolværgeita och Djevulsporten. På bilden här under sitter Becca framför djævulsporten. Det är alltså en stor sten som har fastnat mellan två bergsblock så att man kan trippa över dem. Jag märkte att jag är ganska höjdrädd egentligen, Becca var inte alls!

Det var ett annat gäng där som tänkte stå på huvudet på Djävuls-stenen, men som tur gjorde de det inte! Det var säkert 50 meters fall ner, iallafall mega högt.

När vi tog upp oss på Svolværsgeita så tog vi det ganska chill. Under vägen stannade vi och åt lite Rema1000-nötter och jag somnade. Jag sov i kanske 20 minuter och vaknade i den viewen alltså!

Becca pratade politik med en Israelisk typ, som sen följde oss upp hela vägen. 
Problemet med Svolværsgeita är att man måst ha en guide som kostar för att komma upp. Så vi gick upp på alla fyra så långt vi kom. När vi kom upp så tittade jag ner och blev skräckslagen, de va typ stup hela vägen ner! Upp kommer man alltid, men det är lite svårare ner. 

Som tur hadde vi inte utstyr för HC-klättring för jag vet inte om jag är byggd för det, kolla här! JAIKS!!!

Den sista etappen på Norwenture tog Becca sig upp till den nordligaste punkten på den europeiska kontinenten: Knivskjellkodden. Vi vaknade kring klockan 05 till att solen steg upp mellan fjälltopparna. Vi hade rest upp vårt gröna tält intill Svolværs flygfält kvällen innan. Ett snabbt morgonmål och så hoppade Becca på propellerplanet, modell Dash-800 mot Bodø - knutpunkten för så många olika flygrutter med Widerøe.

Julia fortsatte med ett annat plan ner söderut medan jag satt mej i terminalen för att invänta mitt flyg mot norr.

 

Under vår tid i Mo i Rana hade vi bott och jobbat ihop med flera svenska sommarvikarier. Jag hade turen att råka på en av dessa godingar under min väntan i terminalen. Han var färdig med sitt uppdrag och vi hade turen nog att korsa våra vägar än en gång.

Vi skålade över mat med en öl och han fortsatte mot Stockholm medan jag hoppade på flyget till Hammerfest.

Väl framme i Hammerfest hängde jag upp min hängmatta och somnade ovanför staden. Nästa dag fortsatte färden mot Honningsvåg med flyg. Vi fick inte lov att landa på grund av hårda kastvindar, men piloterna valde att vänta cirklandes ovanför. Då vinden mojnat lite landade de vårt plan mjukt som en fjäder. Jag kan tänka mej att piloter som flyger på dessa breddgrader är vana vid lite tuffare tag.

Från flygfältet fick jag skjuts av en härlig dam, lärarinna som flyttat till norr efter sin kärlek. På turistcentret fick jag emellertid veta att jag hade missat alla bussar mot Nordkapp, (som alltså ändå inte är den nordligaste punkten, någon hade räknat fel så de namngav stället).

Jag hade ändå bestämt mig för att ta mig till den nordligaste punkten, så jag traskade bestämt iväg.

Jag tog till tummen, den lite mer osäkra men ofta väldigt intressanta biljetten mot något mål.

Hitch-hikade en tid längs med vägen som leder mot både Nordkapp och Knivskjellkodden (uddarna ligger brevid varandra). Fick skjuts med en kille som bott i regionen hela sitt liv. Han berättade kort sin livshistoria och det gav mig en ny känsla för hur livet upp norr kan vara. Jag tackade och önskade honom all lycka, sedan satt jag styr mot ändan av udden.

 

Det tog mig kring 5h att gå till udden och tillbaka. Främst var det för att jag fastnade och beundrade den otroligt vackra solnedgången på vägen tillbaka. Jag rekommenderar varmt att ha med sig en ordentlig matsäck - själv hade jag ätit upp nästan allt utan att inse det. Gammal scout som jag är, tänkte jag att med varma kläder, min sovsäck och hängmatta klarar jag mig en natt om jag inte får skjuts tillbaka till Honningsvåg. Min resetidtabell tillbaka till Helsingfors genom Norge var tight, så jag var jag väldigt lycklig då jag fick skjuts med av två lokala och väldigt fina människor F och M. Eftersom hostellet i staden svarade i telefon att de nog hade stängt, erbjöd F & M mig en sovplats hos sig. Jag är ur-tacksam för en sovplats, den egna fångade och rökta fisken, och de historier om stället och livet jag fick ta del av.

 

SJUKSKÖTAR ARBETET I          NORD NORD NORGE

När jag som ny utexaminerad sjukskötare funderar på vad mitt nästa steg i livet ska bli får vi ett fantastiskt tillbud som sen blev ett stort äventyr. Nämligen i en liten notis av Aras Helse, i den Finlansvenska tidningen Huvudstadsbladet, välkommnade sjukskötare för att komma och jobba till Nord Norge! Det här berättade jag om i den första delen av vår Nordliga jobbresa.




 

Vi kontaktade numret och i luren svarade världens hjärtligaste Lisa. Erbjudandet med flyg, boende och jobb med en god lön verkade lite för bra för att vara sant, men vi nappade ju såklart! Lite misstänksam var man ju först eftersom man sett vårdverkligheten i Finland där tempot och lönen hårt sliter sköterskor. Kunde det vi lovats verkligen stämma?

Vi bägge har konstaterat att tyvärr är saker inte som de borde på många av de praktik- och arbetsplatser vi erfarit här i Finland. Vi hoppas och önskar såklart att sköterskor skulle ha det lika bra här hemma som vi haft det i Norge. För oss var valet enkelt att åka, vi båda behövde finansiera fortsatta studier och på grund av tids- och pengabrist passade det perfekt med äventyr ut till Norge.

Klart man var nervös: nyutbildad, nytt ställe, nytt språk, långt ute bland norska fjälltoppar.

Man vaknar i egen säng, packar sin väska med fjällvandrings utstyrsel, rågbröd och choklad, traskar till flygbussen, hoppar på flyget mot Oslo, försöker att lugnt konstatera att man nog förstår vad de säger då man beställer en kaffe på Gardermoen, hoppar på nästa flyg och byter i Bodø. Där stiger man ombord på ett litet propellerplan som flyger så lågt att man kan kika ner på den galet vackra naturen. Man känner sig lite som Indiana Jones, påväg ut i vildmarken med bara sig själv och sin väska.

 

Väl framme möts man av kontaktpersonen Lisa eller Remi, som genast får en att känna att man nog ändå har ett stödnätverk här ute i det okända. Sedan är det bara att dyka in i vårdarbetet och bekanta sig med arbetsplatsen.

Precis innan jag åkte till Norge jobbade jag kort i Finland som vikarie inom hemtjänsten i Helsingfors och hade då så bråttom med alla patienter att jag knappt hann tänka - eller äta för den delen. Det leder till att man inte hinner bli säker på sin kompetens eftersom man helt enkelt inte hinner göra ett bra jobb - du har tid för det absolut nödvändigaste, men inte något annat. Till sjukskötarens roll hör även till att man hinner lyssna, stöda och ibland undersöka sina patienter. Det fanns det inte tid för, och missnöjdet bland de jag jobbade med, och patienterna jag träffade, var stort.

När jag nu har jobbat i nord Norge har jag jämförelsevis märkt att man har lite mer tid för patienterna. Iallafall på de arbetsplatser jag nu har jobbat på. Och vi har träffat några vikarie sjukskötare där uppe, från Sverige och Norge, som tycker det samma. 


 

När jag har kommit till Nord-Norge för att jobba så har alla på arbetsplatsen tagit så väl hand om mig. Det känns som om de norrmän där, på något sätt, har en grund snällhet i sig. Det är inga problem att fråga om hjälp alls.

Vi som kommer dit som sjukskötare ska också komma ihåg att vi kommer som en resurs för dem, vi är där för att hjälpa till under en kort period då de har för lite personal, så då vill de gärna hjälpa en för att vi ska kunna arbeta bättre. När man kommer till den nya arbetsplatsen så får man en "turnus" som betyder schema. Då får du preliminärt veta hur du jobbar. Ibland kan arbetsplatsen ringa tidigt på en ledig dag och fråga om du vill jobba, om du tackar ja så får du lite extra lön.

När jag har jobbat där uppe har jag inte haft något som helst problem att förstå norskan, dessutom är norskan där uppe lite lättare att förstå. Självklart är det lite utfodrande i början, men sen går det bra. 
Här har jag sammanställt en liten norsk ordbok så att du klar
ar dig under de första dagarna; Snabb ordbok.

Arbetet på ett sykehjem i Nord-Norge är uppbyggt på liknande sätt som i Finland. Man börjar dagen klockan 08, alltså lite senare än i Finland. Då Börjar sjukskötaren som har huvudansvaret dela mediciner till patienterna. Ibland kan du vara ensam sjukskötare på hela våningen, och ibland kan du som sjuskötare vara ensam på hela huset. Och då kan andra våningar ringa till dig och be om råd. Men det är inget problem, för att de flesta närvårdare känner patienterna bra och är mycket duktiga. Och om det är någon patient som har ett symptom som du som oerfaren sjukskötare inte vet vad du ska göra åt, så kan du ringa en läkare, eller en kollega som du har fått numret till. 

Dagarna börjar med tvätt och påklädning som de i Norge kallar stell. Där hjälper du så gott du kan om du är ansvarig sjukskötare, men alltid har du inte tid. Patienterna känner man igen på vissa arbetsplatser med hjälp av bilder i medicinmappen, eller så kan du fråga de fast ansatta. 

Efter frukosten klockan 09.00 serveras middagen i Norge serveras redan klockan 13.00 vilket är kanske den största skillnaden mellan Norge och Finland!  Därefter blir det kaffe klockan 14 tiden och ett kvällsmål klockan 19.
Det bästa för patienterna i Norge är att dom kan få ett glas öl eller en sherry på kvällen! Något som inte händer i Finland särskilt ofta.

Sök du som är sjukskötare också till Nord-Norge, vet jag! Ett äventyr som ger lite extra pengar och många extra minnen :)

Aras Helse behöver härliga sjuskötare till intressanta ställen under jul och somrar mest, men va inte rädd för att ta kontakt; Aras Helse.

 

om oss  

Vi heter Rebecca Gylling och Julia Karlsson. Vi har har båda studerat till sjukskötare på yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors i Finland. Det var där vi lärde känna varandra, men vi har också gemensamma vänner.


Vi connecta kanske för vårt gemensamma intresse för resor och äventyr. Men därför är nord Norge perfekt för oss två, vi vill ännu inte skriva på något fast kontrakt. Vi båda vill gärna studera vidare, och då är det perfekt att arbeta som sjukskötare som en paus i studierna.

Vårt gemensamma intresse är också konst i alla olika former.
Vi kommer att fortsätta resa, kanske också tillsammans, följ gärna oss här om du är intresserad. 

Kontakta oss när som helst på julen.julia@gmail.com eller becca.gylling@gmail.com. 

 

© 2015 JULEN JULIA

 

 

  • Instagram Black Round

Om du trycker på linken här så kan du läsa lite om vem vi, Rebecca & Julia är.

Go to link